Selective Eating Disorder (SED)/Selektiv Ätstörning (SÄ)

Selektiv ätstörning är inte detsamma som att vara kinkig eller petig med maten. Sedan maj 2013 är Selektiv Ätstörning en erkänd diagnos i enlighet med DSM-V.

I DSM-V kallas störningen ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder), men Selective Eating Disorder (SED) är en vanligare benämning. SED är ett aningen bredare begrepp då det innefattar personer som trots ett extremt selektivt ätande har en normal tillväxt. På denna sida kommer förkortningen SÄ (Selektiv Ätstörning) att användas eftersom det primära syftet med sidan är att sprida kunskap just inom Sverige.

Personer med SÄ har en extremt begränsad diet, ofta bestående av endast 10-15 olika livsmedel. Ofta exkluderas hela matgrupper såsom frukt/grönsaker och kött. Somliga väljer sin mat efter konsistens eller färg även om det verkar ske på ett undermedvetet plan. Många äter bara mat inom en vit/beige färgskala (pasta, vitt bröd, pommes frites, etc.) och de flesta selektiva ätare dras mot just kolhydratsbaserad mat med högt energivärde. Det finns naturligtvis allvarliga hälsorisker med att äta en extremt begränsad och ensidig kost, men det är ofta det sociala handikappet som personer med SÄ lider allra mest av. Många vuxna selektiva ätare undviker helst sociala tillställningar eftersom det är svårt att förklara för folk varför man inte kan äta.

Många barn går igenom perioder av selektivt ätande eller kräsenhet. Det är en normal del av utvecklingen och kräsenheten går i regel över i 5-6-årsåldern. En person med SÄ visar ofta tecken på detta tidigt i livet - ibland redan under det första levnadsåret. En tydlig skillnad mellan ett "normalt" kräset barn och ett barn som uppvisar symptom på SÄ är att ett kräset barn oftast tackar ja till godis och fikabröd medan ett barn med SÄ är selektiv även med sötsaker. Kanske äter han/hon endast en sorts kakor (av ett visst märke!), en sorts godis eller bara vit (vanilj) glass.

Ingen vet ännu varför personer med SÄ tycks föredra liknande mat, men intressant nog är det just så. Chips och pommes frites finns nästan alltid med på en selektiv ätares lista över sådant som anses ätbart. Preferenserna tycks nästan uteslutande röra sig kring sådant som är krispigt, salt och fett. Kladdiga och geggiga maträtter ratas generellt av personer med SÄ, vilket troligtvis beror på att det är svårare att förutsäga smak och konsistens av exempelvis grytor och stuvningar jämfört med "torra" livsmedel som chips och kex. Graden av förutsägbarhet (med avseende smak och konsistens) är avgörande för att en selektiv ätare ska klara av att äta. Att "överraskas" av något som känns grynigt i munnen kan räcka för att en person med SÄ ska kväljas eller t.o.m. kräkas. Läs mer om orsakerna till SÄ här.

Kunskapen om Selektiv Ätstörning i Sverige är än så länge minimal (i det närmaste obefintlig!) och denna sida syftar till att sprida kunskap om ätstörningen med förhoppning om att männsikor med SÄ ska kunna mötas av förståelse av sin omgivning - såväl inom vård, omsorg, skola/arbetsliv som inom familj och bekantskapskrets.

Kunskap och information finns - men man får leta bortom Sveriges gränser. I USA och England har man kommit en bit på väg vad gäller att förstå SÄ och mekanismerna bakom. Nedan finns några bra länkar till utländska sidor.


http://www.kartiniclinic.com/blog/post/selective-eating-revisited/

http://eatingdisorder.org/eating-disorder-information/eating-disorder-information/arfid/

http://edbites.com/2013/04/picking-apart-picky-eating-part-1-selective-eating-in-children/

http://www.kartiniclinic.com/blog/post/selective-eating/

http://www.psychologytoday.com/blog/eating-disorders-news/201311/is-picky-eating-the-newest-eating-disorder

http://www.the-heath.co.uk/articles/sed-now-arfid.php

http://www.the-heath.co.uk/articles/parents-and-sed.php

http://www.livescience.com/10301-adult-picky-eaters-recognized-disorder.html

***